Hej :)

Jag kom och tänka på barndomen precis. Haha!
Alla resor, när familjen var samlad. Dagarna av lycka.
Den tiden då man inte fejkade ett leende, man kröp upp i mamma o pappas knä och grät ut. Sedan log man som den lilla prinsessa man faktiskt var.
Igentligen kunde hela mitt liv vara jätte bra, som barndomen. Jag menar, hur många har 2 föräldrar + 4 äldre syskon som ägnar massor med tid åt den?

Ändå är det när man är barn man får uppmärksamheten. Man skriker för uppmärksamhet, mat, blöjbyten osv. - Sånt man idag måste fixa själv, kanske inte maten, och uppmärksamhet får man mycket mindre. Nu kan ju föräldrarna gå ut och göra saker som dricka några glas (eller ja, sedan finns det föräldrar som missbrukar sprit, dom borde istället missbruka tiden med sina barn -.-) sprit och komma hem. Sedan kommer åldern då man vill vara utan sina föräldrar.

Men själva barndomen, den kommer & den går, men den finns alltid kvar i minnet.
Även fast jag inte vill påstå att min barndom var fantastisk - för det var den inte, så kan jag iallafall blicka tillbaka till några glada minnen också.
Jag minns skriken från när min äldsta syster & mamma bråkade, hur jag grät till deras ord på andra sidan väggen. Men när mamma frågade m jag grät erkände jag det aldrig. Kanske skämdes jag, kanske var jag bara rädd. Jag vet inte, jag har bara minnesluckan av orden hon sa, orden jag aldrig någonsin ska uttala till någon.

Ändå är ensam barn aldrig lyckliga. Hur många syskon man än har så finns det stunder då man önskar man hade en syster - eller bror att leka med.
Jag lekte själv. Jag var ensamvarg, mestadels pga jag inte hade någon i min ålder att leka med. Barnen ute, ja. Men min astma gjorde att jag inte kunde gå ut på våren, mamma kunde inte ens vädra...
Jag satt många timmar på akuten med den astman, även fast jag (tack & lov) glömt det nu.

Samtidigt hade vi inga problem där, vi hade ändå inte direkt jätte svåra. Vi tog knappast kniven mot magen med tanken att man ville dö.
Ja, när man tänker tillbaka på tiden allt var enkelt är det lätt att fälla en tår.

Men hur trasig barndomen är, har du alltid val att göra resten av ditt liv bra.

Var er barndom bra eller dålig? :)

/Wizy

Helloj :D

Jaha, nu börjar jobbet för vissa, dock har jag flera år kvar i skolan. Skolan som börjar på torsdag. *uh*Har mål för skolgången nu faktiskt, hähä, dom kan jag avslöja lite senare. Vill ha det lite hemligt ;P. (för vissa som inte får vara med i min framtid, den framtid jag nu måste kämpa för).
Det är ju så det är... tråkigt va? Jag sitter och vet vad jag vill göra med mitt liv.

Det är tragiskt att jag kan tänka så. Jag kan obekymrat tänka att "det hade vart kul & titta om man kom någonstans i modellbranschen i unga år" - men jag har inga planer på att satsa på det. det är bara något jag skulle gilla att pröva på :)
Man gör vad man måste för att klara målen som ska ta en till ens drömmar.
Och jag har många drömmar jag ska fullfölja :) Lätt att man tar körkort innan man sticker också, för jag stannar garanterat inte i Sverige. Det pallar jag inte. 

Klarar jag körkort, (Vilket jag antagligen lär satsa på tills jag får det ;P) så behöver jag bara fixa jobb & lgh/hus utomlands & flytta.
Det är väl att man bor i liten lgh något år så man får massa stålar och kan köpa ett stort hus utomlands :)
Detta är dock mycket mer jag har planerat, i stort ätt hela mitt liv är uppskrivet ;P - sedan tar jag det vind för våg och lever... - men vissa jag inte har kontakt med så jätte bra läser ju här, och dom behöver inte få reda på det.
Sånna människor som aldrig får se min adress i deras katalog.

Planerna är svåra, men jag vet att jag klarar det om jag försöker.

Vad har ni för planer & drömmar då, människor?

Hej!

Idag vaknade jag vid 12 tiden, mamma kom in & sa att jag sovit som en liten prinsessa med ett leende :)
Dock hatar jag att man inte får vakna, jag måste ha lugn & ro, ska folk börja städa - som idag - när jag kommer upp så förstörs mitt humör för resten av dagen. Men det gick väl okej det med.

Klär på mig och går ut i köket och hälsar, då möts man av att moster Katarina var där (Gudmor = Lisa som även är moster var med där med mormor å mamma) - och hennes första kommentar var "Vad snygg du är i håret!" - Jag går in och speglar i spegeln på badrummet. Jodå, inga spår över att jag måste färga håret och att jag är nyvaken.
Så utan att behöva fixa håret låg det perfekt, knappt några hårstrån stog upp - De ni! ;)

Sedan var jag, Katta (katarina) & mormor iväg & handlade, även en djuraffär på Backaplan, + en väsk/sko affär där med, som jag glömt vad den heter >.<, där jag kommenterade en väska som skulle passa Katarina perfekt. Den är lagom piffig & lagom tantig. Hon vill ju tydligen att jag ska ge henne lite mode tankar, men jag satsar på att kolla vad jag vet passar henne ist ;P. Den ar tydligen för dyr 8-) Stil kostar pengar, men inget pris är för dyrt så länge man passar i det...

men men. Nu börjar deras städning bli klar - likaså maten, så jag ska väl gå ut och käka :) - Och läsa dagens tidningar, haha.
På den punkten är jag väl lite tantig - men det är ju bra att vara informerad om vad som händer i världen ^^'

//Wizy

Både Katarina & Lisa (Båda mina mostrar, eller ah, Lisa är min moster och gudmor) kommenterade att mina grisar var bortskämda när dom såg allt marsvinen fick igår.

Först fick dom frukost.

Sedan kvällsmat/lunch (tillsammans på kvällen) blev det:
2 knäckebröd
3 skedar Blåbär
1 stor fet morot ;P
Sallad
1 röd paprika.

Ni kan ju fatta att man var populär då.

Det är ju fan så dom äter mer än jag gör mina små matvrak :P

//Wizy