Direktlänk till inlägg 27 oktober 2008

Inte längre rädd för vad andra kommer tycka.

Av Louise - 27 oktober 2008 23:56

Vet fan inte hur jag ska reagera.

Ena dagen hatar du mig, andra dagen ska jag vara en kompis.

Ja, för det är sant.

Du startar ett gräl med att skriva att jag är mogen, att jag är trehundraå r gammal, men det är inte att dissa mig, det är att dissa dig själv. Men du spred istället runt att vi var ovänner, vad jag har fått höra? Och du öppnar käften, gång på gång emd dina kommentarer. Jag gör vad jag vill, ajg går dit jag vill, och mina polare gör desamma.

Det är inte svårt att förstå, okej?
Dom frågar mig varför jag lägger tid på dig, dom frågar varför jag inte bara låter dig vara, att du tar min tid. Och ja, det gör du. Men lägg dig inte i vart vi ska på rasterna, bry dig inte om våra liv. Skit i vad vi snackar om, vi bjuder inte in dig i annat än hatsamtal och gräl.
Du har rätt, vi är olika. Jag kan gå fram och smälla till dig. Men jag biter ihop. För innerst inne vet jag att du inte är värd mig. Jag vet mycket väl om att du är en idiot, inte värd mig eller mitt hat. Men jag kan inte låta det gå heller. Jag kan helt enkelt påstå att jag tror (Ja, jag TROR) att du är andledningen till att det som hände faktiskt hände.

Du har alltid sett mig, visst har du? För när klasserna möttes, kollade du snett, och jag var inte snällare än att göra det samma. När klasserna slogs samman, gick du och dina polare med dom jg inte vill umgås med.

Ja, jag pratar om mina gamla vänner. Dom som jag såg upp till en gång i tiden. Dom jag insåg att jag inte vill vara vän med. Vet ni varför? För ni är en drös falska människor. Helt jävla falska, är ni. (Några av er fina människor, men ingen tar Vire o deras plats!)


Och ni är sjukt härliga. Hur ni kan komma fram på skolgården och säga helt öppet "Fan vad grymma bilder du har på bilddagboken, Lollo!" Yes, jag är ju jag. Sedan går ni iväg, och jag har ingen lust att följa med. Nej nej, jag menar inte att ni alla är svin. Många av er är underbara personer jag någon gång i mitt liv lekt med. Som jag suttit hemma med och lirat dator, som jag sprungit runt och jagat när vi lekte jage. Men ni är inte precis dom jag vill springa runt med. För dom jag kan ringa tre på natten, stannar i mitt liv. så är det bara.

Dom som skrattade åt er, och gick till mig istället. Ni skakade bara på huvudet, sa att det är lika bra för att idioter behövde ni ju inte ha. (Ni sa det inte rakt ut, men era blickar och tystnande när vi kom avslöjade allt).


Jag ska låta saker vara gammalt, inte dra upp det förflutna. Vi lever i nuet. Idag är morgondagen igår.

Men jag kan inte annat än skratta. "Du fanns inte i sexan, helt enkelt. Vi pratade inte om dig, för du var inte närvarande. Du glömdes bort".

Jag glömdes inte bort. Visst vet ni det igentligen, innerst inne?
Men när jag öppet sa att jag höll på att ta livet av mig i sexan, trodde jag aldrig jag skulle få en förvånad kommentar.

För visst, du var med mobbad. (Du vände ju dom ryggen och gick itll oss och blev en i gänget på några minuter och sa spydigt att dom var för omogna för dig) Men jag trodde aldrig, Kevin, att du skulle bli förvånad över att jag mådde så dåligt. 

För om om ni andra tror att det var lätt för mig, eller det var väl det ni inte förstod. För jag såg minnsan hur din blick skönk mot marken, hru skammen visade att du inte var stolt över vad du gjort. hur du erkände vad du gjorde. (att du hatar det du gjort)

Om jag bad grabben som jag ringde i nätterna ställa sig på scenen, säga exakt vad ni gjorde mot mig, vad jag genomgick, skulle nog dom flesta bli förvånade. (för trots allt, jag vet inte hur många samtal han tog emot, alltid var det någonting)

För när jag frågade t.ex dig Tim, vad du tycket sa du rakt att du inte hade någon bild av mig. Att du bara sket totalt i mig.

Det kanske stämmer. Men jag mår illa av det. Jävligt illa.

Orden jag nyss skrev ner får mina ögon att tåras. Men jag ta rett djupt andetag, en klunk coca cola och snart är jag okej igen.

Ibland vill jag bara säga "Nej, era jävlar. NIf örstörde mitt liv! SÄg inte att jag inte fanns!"

Men vad får jag av det? Mer hat antagligen, och det är ju bara korkat. Det är korkat att öppna munnen, tiga är guld men prata är silver.

Men om jag vill ha silver då?


Faktum är dock, att makten har ni förlorat. Jag är den jag är, ingen annan. Och om du inte accepterar det är det också ditt problem att hanskas med, inte mitt. För vad du än tycker om mig, kommer jag alltid hata dig. :)

Nej, jag hatar dig inte ens. Jag ycker bara du är ett förbaskat irreterande kryp som är förjävla drygt. Alla gånger jag skrattat åt dig, det mäter faktiskt upp dom gånger jag vart arg på dig. Som en kille sa till mig "Om du dödar dina ovänner, vem ska du då hata?" Haha, jag ba "??????????? o.O" xD (fråga inte vad det har med ämnet att göra, det var bara någonting jag kom och tänka på xDD) 


Du gör mig glad. Okej?
Var och en av er, mina älskade. Ni gör mig lycklig. Vafan skulle jag göra utan er. <3 Ta inte dessa rader bara som ord, det är sanningen. Jag älskar er alla mest, var och en av er.
För dom sötnosar som övertalat mig att sova, även fast jag bara ville gråta, som peppa mig iväg till lektionerna även fast jag inte ville. För att ni stod ut med att jag inte orkade, att ni stöttade mig när jag inte längre pallade bry mig om mig själv. För alla gånger ni ringde mig, bara för att försäkra er om att jag inte var alldeles för trasig. 

Jag älskar er.
Men en speciell person har verkligen en plats i mitt hjärta, och jag hoppas du förstår det. För när alla sviker dig, tänker jag stanna kvar och när benen inte längre bär dig tänker jag bära dig hela vägen. Du är finast på denna jord, och du är min allra allra bästa vän. <3 Var och en av er.


Jag får höra mycket om att jag är stark som skriver ut vissa saker. Kanske är jag det, men jag gör det inte för er skull. Inte för att ni ska tycka synd om mig, utan bara för mig själv.Som jag läste i tidningen "Bloggare är dom som inte fått något sagt vid frukostbordet" xD


Jag har vänner, jag har familj.


- Tjejen som alltid tigit stilla som en porslins docka vissa ville ha i kras.

/Wizy

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Louise - 7 januari 2009 22:45

finns nu på www.wizy.bloggsida.se/

Av Louise - 18 december 2008 20:18

Nu stänger jag bloggen.   Seriöst. Vill ni ha tag på mig IRL så får ni ta och smsa, eller så får ni skriva på msn. Och den som ger ut min msn till någon kan räkna med att den är spärrad och borttagen DIREKT. Meningen med en blogg är att man ska kunna...

Av Louise - 18 december 2008 00:37

Kan ni bara hålla tyst och fara någon annan jäkla stans eller? Har inte gjort er ett skit, varför fortsätta med att snacka en massa skit! -.- Fett irreterad.   Nu har jag blivit kallad för 'hynda' också. Fan vad arg jag blev när jag läste det...

Av Louise - 17 december 2008 19:15

DETTA HANDLAR OM ETT ROLLSPEL. INGENTING SOM HÄNDER I VERKLIGHETEN MED ANDRA ORD!    Gah. Jag avskyr verkligen när folk ska styra en. Som nu för en stund sedan fick jag ett inlägg av en tjej på en hemsida där det stod att en karaktär jag utmanade i e...

Av Louise - 17 december 2008 16:40

Hej allihopa =)   HUr mår ni då?Själv mår jag riktigt bra.   Nu har jag läst ut tidningen, stod inte så jätte mycket vettiga saker där idag. Men det ska bli nytt jordskalv. Kände ni av jordskalvet? Det gjorde inte vi. :) Tur det, vill nog iinte vara ...

Presentation

Omröstning

Ni under 18, betalar mamma eller pappa?
 Mamma
 Pappa
 Ingen utav dom
 Båda

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30
31
<<< Oktober 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards